Är inte rädd för någt utom kanske just sånna här.
Tur då att vi slapp träffa på någon av dom. Niklas min kära man träffade på ett exemplar vid en promenad i trakten för någon månad sen. Winston sprang efter den, men som tur är så kom han på inkallning.
Ikväll var det lugnare.
Winston alltid låååångt före oss andra.
Betty alltid lång efter.
Här letar vi efter näcken
Solen bryter fram för första gången idag, kanske finns det hopp om att få inta solstolen imorgon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar