Mediaotit

Stackars lilla, stora Winston. Vaknade i måndags och möttes av en lutande, krängande och kräkande Winston. När han skakade på huvudet så föll han. Vilken oro!
Full fart till veterinären kl 07 när de öppnade. De sa att det var för allvarligt så vi fick ta oss till djurakuten. Och där fick vi lämna vår ögonsten på intensiven.

Stackars lilla plutt fick sen ligga inne i två nätter och fick sövas och undersökas. Man tog blodprover för att utesluta borrelia samt kollade efter hjärnblödning och hjärntumör.
Nu var det inte alls så allvarliga ord när diagnosen väl ställdes, som väl är! Det är mediaotit; öroninflammation i båda öronen, i mellanörat och båda trumhinnorna har spruckit.
Den grundläggande orsaken kan vara att han lekte med denna bollen:

Han höll änden på snöret i munnen och kastade bollen fram och tillbaka. Han fick så kallat "blodöra" och sen dess har han varit öronbarn...

Nu har han fått komma hem och åkt direkt till landet för att leva i lugn och ro med husse och sin "mamma" Stina.

Han får smärtstillande, antiinflammatoriskt och penicillin samt örondroppar flera gånger per dag. Han ser inte ut som sitt forna jag utan är tunn, matt i pälsen och har huvudet på sned. Han kan komma att bli sned i lång tid, kanske för alltid. Det är något som kallas för "headtilt"; ett bestående men från denna åkomma. Det ser visserligen gulligt ut, men är nog sådär lagom kul för han som har det...

Alldeles sned, stackarn.

Men husse och hans kille går på promenader som synes...