Sonen, byggprojekt och fallossymbol

I onsdags kväll på väg till landet så besökte vi Sebastian i hans studentkorridor för att lämna lite saker. Tur att du är så nära nu, 20 minuter från landet! Då får vi se mera av dig än när du envisades med att bo i Sundsvall. Hoppas vi.
Ovanför Sebastians hus såg vi inte mindre än två regnbågar - jag tror det ger dig lycka, grabben!

Torsdag och fredag fortsatte Niklas med bygget av bordet ...

Det tar sig sa mordbrännarn!
Bordet är precis som vi tänkt oss, och går inte att beskriva med en bild, man får helt enkelt ta sig hit och titta på vidundret! Men det är inte klart än.

Sen så målade Niklas knopparna och satte de på plats. Nu är balkongen färdig! Riktigt vad vi har för användning av balkongen är oklart, men den är ju en del av det ursprungliga huset. Jag ser den mest som ett smycke, men vi skall väl ta en och annan kopp kaffe däruppe, bara för att.

Medan Niklas jobbade pysslade jag runt lite, och just som jag satt i godan ro ringde dottern. Niklas svarade med målarpensel i ena handen och en knopp i andra.
Hon undrade uppenbarligen vad vi gjorde för Niklas berättade: jag lackar bordet för -ntonde gången, målar knoppar, limmar, borrar hål, mäter....

"Vad mamma gör? Hon sitter och dricker öl"

Tack Niklas

Lördag var en bra dag för skogspromenad. Börjar rata de mindre svamparna nu, de som vi kastade oss över med ett skogsyl från strupen innan. Vi har vant oss vid överflödet av svampar som är iår, och därmed är det bara de riktigt fina större exemplaren som får följa med hem. Trattkantarell, gul och blek kantarell samt från och med idag även taggsvamp.

Det var nämligen såhär att vi satt på varsin sten i skogen med utsikt emot en skogsväg  när en bil stannade och ur klev en kar i skogsmundering med något i handen.
"Bring it on" viskade jag, och Niklas sa senare att han tänkt; "ta det lugnt nu".
Mannen ropade: "är du en älg (äljjj)"....
Vi ville ju förstås svara "ja", men artigheten förbjöd oss bägge, så vi svarade lydigt, "nej, vi är två personer och tre hundar".
"Jaha, jag trodde ni var en äljjj, så jag skulle ta kort på´n". "Tur att det inte var en bössa du hade i handen då" sa jag.
Farbror visade sig vara en granne från Gärdala gamla by där vi bor. Han ägde skogen vi satt i och visade oss taggsvampen som han tyckte vi borde ta hem och smaka på.
Kul att veta hur en taggsvamp ser ut; nu har vi alltså ökat på med en tredje sort som vi vågar ta hem och äta.

Innan detta såg jag för andra året i rad denna svamp:

Stanken som omger denna fallossymbol är obeskrivlig. Utseendet är fascinerade! Googlade den och på sökningen "stinkande svamp" fick jag bingo direkt: det är en stinksvamp, även kallad liksvamp. Det latinska namnet är Phallus impudícus, vilket betyder Oblyg fallos.

Vi håller oss nog till de som ser mera aptitliga ut.

Jag tror det är färdigplockat för i år. Nu är landet-frysen full och det är gränser för hur många torkade svampar man orkar inmundiga under en vinter.