Rörd

Idag blev jag riktigt, riktigt rörd. Shaken and stirred!
I och med att jag nu får andra (för tillfället mycket oklara..) arbetsuppgifter så är jag inte längre teamledare på min avdelning på jobbet.
Det är visserligen okej, förutom att jag, med handen på hjärtat, aldrig haft så många underbara arbetskamrater.
Döm därför om min förvåning när jag blev uppringd på en jobbtelefon (som inkluderade ett Norskt internskämt från Norsk-språk-älskaren, kollegan Elin. Kom upp på avdelningen - nu!
Okej, jag skyndade på förstås, var där en katastrof? Vad hade jag nu gjort för dumheter som jag skulle få reda upp i?

I personalkontoret satt de flesta av mina kära arbetskamrater och log; vi har ett paket till dig!
Jag blev så tagen på sängen att jag fortfarande är lite mållös faktiskt. Jag hoppas vid högre makter att jag får fortsätta arbeta med just dessa människor även i fortsättningen.

Dessa två vackra ljusstakar fick jag i present

Och detta rörande kort tillsammans med en medalj! Gör bilden större så kan du se vad det står.

Jag är så tacksam, och tycker inte alls jag är värd allt detta, men jag suger åt mig som en torr gammal badsvamp och sparar detta minne i hjärtat så länge jag lever!

Jag tycker så mycket om varenda en av de jag har förmånen att jobba med så i våras skrev jag ett brev till mina kollegor. Men jag tyckte det blev lite "cheesy" så jag hängde aldrig upp det i personalrummet på avdelningen vilket hade varit min intention när jag skrev det. Nu skriver jag av det här, och skriver ut det och det skall hänga där så alla kan se vad som är verkligheten, den som jag får se något av varje dag.

Till dig.
Ja, just du, du som är en 1a - och inte som en beskrivning av vilken avdelning du ju faktiskt jobbar på, utan i ordets rätta bemärkelse - att du är en 1a, en äkta guldmedaljör.
Ja, just du: som dagligen tröstar, har sådan humor att alla viker sig av skratt, städar toaletter, lagar mat, löser stora problem, och mindre problem, smörjer kroppar, gör någons liv värt att leva, tar med egenodlad sallad för att fräscha upp tråkig institutionsmat, byter blöjor, filar naglar, rullar hår, läser högt ur tidningen, putsar glasögon, assisterar någon som inte själv kan äta, pumpar rullstolsdäck, bär sopor, går till apoteket, tar med dig locktång hemifrån och ger till någon som inte har pengar, tar emot slag och kramar, lägger pussel, håller handen in i döden, åker på utflykter, bakar kakor och tårtor, städar, medicinerar, tar med dig tidningar på vägen från tunnelbanan till någon som inte har råd med en prenumeration, spelar spel, tröstar när någon har ångest, stannar kvar på jobbet fast du slutat för att någon behöver dig, möblerar, sjunger, dokumenterar, ser saker som ingen annan märkt, handlar, svarar på samma fråga upp till hundra gånger samma dag.
Ja, just du: jag vet att du känner igen dig, och du skall veta att du är uppskattad och det du gör det syns och det märks. Så sträck på dig och var stolt för du gör ett oersättligt arbete. Jag är stolt över att få arbeta med just DIG.